Ida Gille

En tillvaro av varaktiga

vanföreställningar

odefinierbar ångest

tankevärken

skuldbeläggningar

på tänderna

sinnesstämningen

upplever lågkonjukturen

att inte tänka på

hur det är

är ett sätt att

undvika insikten

insikten om hur dåligt det

är att välja att vara nöjd

istället för lycklig

ledmotivet är

den melodiska
melankolin som

påtränger likt tinnitus

din bästa vän

bor granne med psykakuten

i tio våningar av betong

och armeringsjärn

arkitektur som

beväpnar oss med risken

ni delar en mazarin

på balkongen
ser skuggor falla

parallelt med byggnaden

genomtränger jordskorpan

ni funderar över ifall

suicidrisken ökar

ju längre upp i byggnaden

man befinner sig

inser att ni ligger

risigt till

du tänker på

hjärnblödningsorkidéen i

fönstret

att någon tar kontrollen

över ett tåg och rämnar fasader

när samhällskroppen har

förstelnats i ett apatiskt tillstånd.

någon försöker försöker borsta bort

skuldbeläggningarna ifrån

tänderna

någon slutar tala

vi minns de utbrända och

döda och utdöda så intensivt

att de inte finns tid över

för de lyckliga och skuldfria
du besöker 50 begravningar

för att få leva i det förgångna
för att äta marzipantårta och

beklaga sorgen

som aldrig sinar

senare på kvällen

du viskar precis

innan sömnen

”Jag är trött på discon”

*

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s